Från Delhi till Dhaka

Det var dags att ta sig till gaten 11B och med tanke på tidigare erfarenhet på denna resan så tänkte jag att börja gå sakta men säkert till gaten så jag kommer i god tid och det tog 15 min för att vara exakt.Jag reste med Jet Airways, ett indisk flygbolag som jag har även testat tidigare och haft blandade känslor för men eftersom jag var sååå trött, (har mycket svårt att sova när jag flyger hur jag än försöker så funkar det bara inte) så hann jag inte reflektera över tidigare känslor, jag tänkte det blir som det blir jag vill bara stiga ombord och sova. att gå ombord gick smidigt för min del men halvvägs in för övriga resenärer så insåg flygvärdinnorna att ooooops resenärerna har för mycket handbagage, vad gör vi? vi möblerar om typ! då började flyga väskor mellan flygvärdinnor som rörde om lite gran och en del resenärer blev inte så glada vilket jag förstår, man vill ju veta var ens bagage finns! man vet ju hur det är när man har landat, typ " kaos" alla vill ut först!

Dag att lyfta och det gjorde vi rakt upp som en raket, även personalen var som raketer eftersom öl skulle serveras innan ens bältes lampan var off, och direkt kom maten + att man hann inte ens se vad det var för mat för då var det dags att dricka kaffe! snacka om snabb service! får faktiskt erkänna att jag hade rätt roligt åt allt detta fast dem fattade inte att det var åt dem jag skrattade i all väl mening, inte nog med det då var det dags att fylla i blanketter att ha med sig till passkontroller + betygsblanketter för Jet airways, för betyg ville dem ha förstås :-) att gå på toan kändes det som att gå ner för en nedförsbacke för det lutade en del och toan hade med sig andra gäster som mygg och då ville jag ut fort för dem brukar gilla mitt blod lite väl! tur att jag har Mygga med mig. När vi landade så var det svårt att förstå om planet höll på explodera eller vad var det som lät? nej, vi hade landat men ärligt talat det lät som om vi sprack! spännande eller hur?. det är tur att man får sig ett skratt än tvärtom även nu när jag skriver om detta så skrattar jag :-) det blev att åka buss till terminalen och det jag åkte liknande en buss men är inte säkert att det var, hann inte fota annars hade jag inte kommit med för det gäller att slåss på visa ställen he he visst är livet underbart!

Det gick fort att få bagaget och hotell transport väntade på mig, väl framme på hotellet så väntade en trevlig personal som tyckte att jag såg lite trött ut och fixade allting fort och ordnade rummet vid hörnet som jag gillar oavsett vilken våning det är, nu har jag testat alla våningar!till motsatsen till denna underbara mottagning så insåg jag ganska snart baksidan till detta och det är att de bygger utanför och de jobbar inte svenska arbetstider utan dag och natt, det gick inte att vila något innan jag skulle träffa våra killar från Dhaka kontoret, sååå lite som vandrande zombie var jag men trevlig hade vi en stund i alla fall :-)

Trots min ironiska ton i mina berättelser så tro inte att jag skulle vilja vara utan dessa erfarenheter :-)

Nu är det dags att sova!